Tolv forskare i statvetenskap och nationalekonomi analyserar det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009. De granskar den faktiska politikutvecklingen inom en rad områden och i vilken utsträckning svenska intressen realiserats. De problematiserar ordförandeinstitutionen i EU-systemet och bidrar därmed till en djupare förståelse av EU:s politiska system samt av hur den europeiska politiska nivån och statsnivån länkas samman i ett komplext politiskt arrangemang. Här besvaras och diskuteras en rad nyckelfrågor. Hur väl nådde Sverige de målsättningar som ställts upp inför ordförandeskapet? Vilken roll spelade det institutionella kaos som rådde under hösten, med tanke på det nytillträdda parlamentet, frånvaron av en fungerande kommission och turerna kring Lissabonfördraget? Vilken betydelse hade ordförandeskapet i den svenska inrikespolitiken? Vilka tecken kan skönjas på bestående avtryck vad gäller svensk Europapolitik? Vad kännetecknade det svenska ordförandeskapet 2009 i termer av leda