Under en flyktig fjortonårsperiod, inklämd mellan två världskrig, förändrade den tyska konst- och designskolan Bauhaus modernitetens ansikte. Med utopiska ideal för framtiden utvecklade skolan en banbrytande blandning av konst, hantverk och teknik som kunde tillämpas inom måleri, skulptur, design, arkitektur, film, fotografi, textil, keramik, teater och installation.Bauhaus grundades först av Walter Gropius (1883-1969) och räknade Josef och Anni Albers, Wassily Kandinsky, Paul Klee, Oskar Schlemmer, Gunta Stölzl, Marianne Brandt och Ludwig Mies van der Rohe bland sina medlemmar, lika mycket en intensiv personlig gemenskap som ett offentligt sinnat kollektiv. Mellan sina tre på varandra följande platser i Weimar, Dessau och Berlin främjade skolan ett karismatiskt och kreativt utbyte mellan lärare och elever, som alla varierade i sina konstnärliga stilar och preferenser, men förenades i sin idealism och sitt intresse för etttotalkonstverk över olika metoder och medier.