Tiden stod stilla den natten Teo föddes. Stora vita snöflingor seglade ner från himlen. Det var en gudomlig baby Så börjar boken Teo och jag. Det är en personlig och utlämnande skildring av ett annorlunda barn i en annorlunda familj, skriven ur en mammas perspektiv. Hur Teo upplever världen vet bara han själv. Vid fyra års ålder fick han diagnosen symbiotisk barndomspsykos. Flera år senare ändrades den till autistiskt syndrom. Det har alltför länge varit tabu att tala om emotionella problem i samband med autism. Men vi människor är både biologiska och andliga varelser och Teo påverkades av det känslomässiga kaos som fanns i hans barndomsvärld, skriver Gitta Magnell i bokens efterord. Boken handlar också om försoning. Att få ett barn med autism är ingen tragedi utan tvärtom en särskild gåva. LÄSARKOMMENTARER: "Boken berörde mig djupt och jag hade svårt att läsa mer än något kapitel i taget. Jag kände igen depressionen som följt mig hela livet, revorna i själen, tomheten som kan sprida s