»Idag gör jag de första anteckningarna för att hålla reda på de nya dagarna. Jag går inte i skolan längre. Jag har fyllt tretton och pappa har satt mig i arbete. Det är som det ska vara, det är dags.» Det är 1950-tal i fattigkvarteret Montedidio högt uppe på berget med utsikt över hela Neapel. På en överbliven pappersrulle skriver en ung snickarlärling ner sina tankar om livet. Om fadern som går på stuveriarbetarnas kvällskurs för att lära sig att läsa och skriva, om Rafa-niello som lagar de fattigas skor i väntan på att vingarna som trängs i puckeln på hans rygg en dag ska ta sig ut och föra honom till Jerusalem, om Maria som inviger honom i kärlekens mysterier och om det magiska ögonblick då den dagliga träningen ska ha gjort hans arm stark nog att slunga iväg den bumerang som han har fått i present av sin far. Erri De Luca, en av Italiens mest uppmärksammade samtida författare, föddes 1950 i Neapel. Efter studieåren var han under en period medlem i vänsterrörelsen Lotta continua och