I Kriminalpolitik. Brott och straff i Sverige sedan 1965 presenteras kriminalpolitikens förändring i förhållande till brottslighetens utveckling. Även om gängrelaterade skjutningar dominerar debatten sedan mitten av 2010-talet, har i ett lite längre perspektiv brottsökningen planat ut, våldsbrotten inte ökat och ungas brottslighet minskat. Kriminalpolitiken har under samma tid påtagligt ändrat karaktär. Den utmärks alltmer av politisering, skärpta straff och en känslomässig snarare än en rationell hållning. Strafflagstiftningens expansion har varit historiskt exceptionell med tre brottstyper i fokus: narkotika, våld och organiserad brottslighet. I denna andra upplaga har utvecklingen uppdaterats vad gäller såväl tabeller och diagram som den kriminalpolitiska utvecklingen. Boken har reviderats avsevärt. Analysen lägger nu särskild vikt vid högerpopulismens framträdande och vid välfärdsstatens logik för att förstå utvecklingen mot kraven på alltmer straff, polis och fängelse. Boken ri